part VI

Någonstans
 straxt efter 
eller möjligen under påsken
hade de äntligen sett till 
att få in en vikare...
Med orden;
Ja ni får boka när 
det behövs.

Ja då kan ni väl
boka henne minst 
varannan helg 
var min synpunkt,
det borde tämligen 
vara så att det
borde fattas om 
nu inte någon 
av de andra två
skulle bli Omplacerade 
och öka på 
från sin egna 25% 
till iaf minst 50%

Vikaren var 
en kollega 
jag arbetat
 säsong med 
i två somrar.
Trevlig tjej som fick
sådana krämpor i slutet
av föregående säsong
att hon inte klarade av 
att arbeta klart.

Så det var ju fint
att hon fick möjligheten
att hoppa in där 
När hon fortfarande inte 
var bra i kroppen 
och vad jag 
fattade det som 
var inte diagnos 
fastställd heller
Så att arbeta ute 
kommande säsong 
var väl uteslutet...


Efter mitt möte 
(Nämnt i tidigare inlägg)
Åker jag alltså på 
min inbokade tid 
vid psykiatrin. 
Hos terapeuten
bemöts jag med 
saklighet,
lugnande ord,  
guidning
 och 
bekräftelse
som i detta skede 
blivit enormt
 viktigt för mig,
då jag vacklar fullständigt 
i tron om mig själv.

Jag blir rådd till
att vid nästa träff med
arbetsterapeuten ta upp
situationen och be
henne hjälpa till,
att vara med på mötet
med cheferna och facken
kanske förklara 
mer ingående 
Varför och vilka 
anpassningar som 
behövdes vid
 dåvarande läge.

Men att mötet jag
 hade haft på förmiddagen 
gav ringar på vattnet 
 Tydligjordes när jag
Kommer tillbaks 
till jobbet.

Då hade närmsta 
kollegan blivit nedkallad 
på möte med 
både kyrkoherden och
Kyrkorådsordförande. 

Vad som sägs och 
inte sägs på det mötet
har jag ingen tyngd i 
mer än hennes
muntliga ord oss emellan,
hon var från
 juni till sep
Omplacerad till
100% utomhustjänst 
(Av fri vilja)

Och det skulle även 
gälla mig ,
hurvida hon skulle 
hälsa det till mig
eller att det bara nämnts
på hennes möte 
vet jag ej.
För jag själv 
har inte pratat med
kyrkoherden sedan
den förmiddagen
på mötesdagen.

Men jag valde onekligen 
att spela med i spelet
när juni månad Kom.

Eftersom jag inte 
hört ett ord från
de högre makterna 😆
Om vare sig
 uppsägelse av tjänst eller 
återuppta min kombitjänst 
Så valde jag att gå på
det som sagts muntligt 
av en tredje part. 

Om det nu var 
menat på annat vis
lär jag snart bli varse 
var mitt tankeresonemang
Rätt, fel eller fegt 
Kan diskuteras.

Oavsett hörde
 jag aldrig 
något om vare 
sig min tjänst 
eller möte 
Med facket .

Men å andra sidan
så kan man 
undra varför 
Han ens drog 
upp det i  
mitten av maj,
endast några 
veckor kvar till
Jag skulle kliva
upp på 100%? 😂

Antagligen handlade
han i affekt och 
kanske det 
de första han
 kom på för att 
antingen "Skrämma mig"
till att säga upp mig själv,
eller knäcka mig ?

Jag hade ju antagligen 
vid här laget 
börjat bli 
ordentligt skavig.
Som först balla ur
på den nya tjänsten, 
sedan ifrågasätter 
ömma punkter 
istället för att 
"klappa händerna" 
Och agera hejarklack.
(Ni förstår min aningens
beska smak av sarkasm 
hoppas jag )


Inte vet jag, 
varför han sa 
som han sa
det kan nog bara
han själv svara på
för vår kommunikation 
har ju som sagt
varit och är 
i radioskugga 😆


Vidare sa ryktet att 
den andre kollegan 
med kombitjänsten blivit
uppsatt som ansvarig för
kyrkvaktsteamet och därmed 
då fått sin löneförhöjning. 
(Maj månad)

Att eller om hon blev 
ansvarig eller ej
såg jag som 
en postiv sak, 
kanske något som 
jag tycker
skulle varit från start .

Om det var sant eller inte
kan jag inte svara på
för det var ingen 
bekräftande information 
som ledde fram
till mig .
Hon kanske fick 
den vanliga årliga 
löneförhöjning🤔

Den som jag och
närmsta kollegan 
fick i november eller 
möjligen oktober 
och såklart inte retroaktivt 
för på anställningsbeviset 
från december 2022
så stod det
 lön enligt 2023 års löner 

Så vi skulle väl niga och 
Säga tack som fan 
att vi iaf gick
löneförhöjning
även om 
det blev sist av alla
och minsta möjliga 

Om jag killgissar nu,
Var det i samma veva
denna vikarie blev
fastanställd på 50%
Men som sagt
bara en killgissning🤷‍♀️

Att hon var fastanställd 
Uppdagas 
på sämsta möjliga sätt
(Enligt mig)
i juni 

Det sker av en slump 
på telefon mellan 
henne och arbetsledaren 
för begravningsverksamheten 
("Utomhus arbetarna")

De kommer 
på kant med varann
Och i en munargumentation 
förklarar hon att hon att
Var fastanställd på 50%
Vidare förklarar hon
vilkas tjänst hon fått...

Oavsett vem som Sa vad
i det telefonsamtalet,
och vidare om min närmsta
kollega skrivit på uppsägelse 
eller ändrad tjänst 
(Vilket jag inte tror
 då vi hade daglig kontakt 
före och efter händelsen )

Men lek med tanken
 att hon sagt ifrån den
hon namnger även mig
och hänvisar 
till att det har 
kyrkorådsordförandet sagt

Jahopp 🙄
Då var vi där igen
Är det okej att 
göra hur som helst 
om man jobbar under gud ?
Jag hade inte sagt ifrån
mig något inte ens muntligt.


Jag kan inte heller låta bli 
att undra varför så
mycket sker i det dolda
Varför vissa får veta
saker och andra inte 

Min fd kollega 
ringer inte upp mig
skickar inte ens ett sms
Och frågar mig
hur det ligger till.


Men såklart  
nu i efterhand 
När jag fått distans 
 Och fått på
 mig glirorna 

Är precis allting
så skrattretande 
Glaslklart som 
körvspa 

Om jag ska välja 
på två personer 

Ett skavsår eller 
kanske mer en
trästicka i röven 

Mot en hejarklack 
med pompoms 
då hade mitt val
också varit enkelt 
Så här i efterhand ångrar
jag bara en sak;
Att jag rösta ner,
Och var negativ.
Jag skulle ju ha
 imagera hejarklack 
och dragit fram pompomsen 
När de fundera på 
att köpa fd Rohbacks
Med halvtrasigt tak 
och trasig uppvärmningskälla 

Det var ju dumt, 
Man ska se till att 
Sko sig själv 
Och inte tänka
 på helheten