När Nunnu lämnar rummet i mammas händer....

Han, min son, han bryr sig inte så mycket,
förra året när vi svängde runt på rummen
konstatera han;
Du morsan jag skiter i att få nytapetserat,
för jag orkar varken bära möbler eller göra jobbet.
Så han har haft mina taper med rosor på
och varit nöjd med det ^^
Som ofta, han nöjd, men inte Mamma ; ) 
 
Där hade jag visserligen börjat redan, men ni kan ju 
tänka er själva hur bra det 
passar i ett kill-tonårsrum =P 
 
För varje liten sak jag plockar tillbaka 
eller färdigställt får jag känslan, 
Nu då?
Klar?
 
Vrider mig ett kvarts varv 
och tänker fy f*n jag blir aldrig klar
kommer jag ut i köket 
gråter jag nog nästan 
men jag försöker skala av synfältet 
och tänka, håll ut för det kommer 
bli bra när det blir klart!
 
Och då hoppas jag den nymålade dörren 
kommer att komma så 
jag kan stänga dörren och 
slippa bli förfärad varje gång jag ser
tonårsrummet =P
Låt säga så här,
vi ser inte riktigt lika där heller, 
hur vi tycker ett städat rum ser ut,
och om nu rummet behöver vara städat eller ej =P
 
Men so far so good....
"Knopparna" som jag gjorde till hans sängbord förut
har bytts ut, de är hans födelsedata
så varför inte spara dem som 
en liten detalj?
 
 
Ni vet när man skryter över hur snittsigt man 
klarade av tapetseringen så man fick en hel rulle över....
Ja då skär man fel på sista våden så man måste öppna en ny förpackning =P
Då blir det förstås mycket tapet kvar...
Här är ett återbruk, fler kommer synas när rummet är klart =)
 
 
Jag har någon gång, vet inte ens när ^^
Fyndat denna gamla  50tals sänglampa!
Den har har legat och "skräpat" 
och aldrig fått ett hem, 
men på tok för vacker för att göra sig av med
och passa så galet bra med harlekintapterna =)
till och med färgmatcha =D
 
Det är gammelfarmors 50tals lampor jag håller på 
att klä om skärmarna på,
det är då jag måste få sura lite mellan varven
(när det inte blir bra)
Jag märker på mig själv hur jag väljer alla
andra projekt utom lampskärmarna 
just nu ^^
 
Men det tar sig, 
en är nere för räkning och 
ska bara bytas sladd nu =D
Medans den andre...=(
Den som var så enkel som 
gick så snabbt...
visade sig att jag måste göra om allt från grunden
(jösses den kan ta fler år innan den
blir klar =P  ) 

Men när min son kommer hem
och ser det jag hunnit klart med och säger;
- WTF! WTF Mamma!
Så jä*la snyggt! Mysigt! och hemtrevligt!
Det här är det finaste rum jag haft Mamma.
Du borde banne mig börja jobba 
åt äntligen hemma, för du kan din grej!
 
Och vet ni, när min son säger så 
då anser jag mig själv fått allra högsta betyg
*****
av fem möjliga =D
 
Men Rom bygdes inte på en dag, 
och gardinerna jag köpte för ett år sedan 
hängde jag upp idag ^^
 
Hönan är förbannad för hon tycker Findus rum 
är sååå mycket finare än henns,
jag vill poängtera att henns gjorde
jag förra sommaren,
så med facit i hand,
fixar jag ett rum varje semester 
så borde det rulla runt
och vara lagom att börja på ruta ett igen 
när det sista är klart =P 
 
Ikväll, lägger jag mig nöjd =)
jag har fått hjälp med nytt lösenord
till idrottOnline.
Jag har bakat utan missöden
och när jag lagade maten
rev en rastlös själ ut lådan och fann 
det jag så ilsket sökte efter igår ^^
allt som inte är stulet kommer tillbaka....
Någon kommentera mitt inlägg med 
#älskadeAdhd
Och Ja, jag vänder och vrider 
ofta på det.
 
Ibland känner jag hur spiralen går neråt,
när jag tappar allt,
det blir ett kaos.
Jag gnäller lite och iriterar mig över min
funtionsnedsättning.
Men tar jag ett djupta andetag,
sorterar och strukturerar,
använder mina verktyg
då ÄR adhd min styrka.
Det är inte enkelt,
och jag har det lindrigt,
men man måste lära sig att använda vertygen
och vilka vertyg som ska användas vid
villka tillfällen.
 
Jag glömmer bort mig när det går
på rutin och jag tappar fokus =)