Ingen handvändning utan övning
Första gången jag träffade fysioterapeuten
fick jag fylla i ett formulär med frågor.
Där en av frågorna var:
Tror du att du
kommer bli frisk/Må bra igen?
Mitt svar var;
Ja. ( Det hoppas jag verkligen)
Och jag menade
ordagrant det jag skrev.
Hoppet hade inte övergett mig.
Tillfälligt, emellanåt kanske
i de värsta dagarna.
Det var nog det parantesen
syftade på.
Jag griper efter varje
litet halmstrå för att
komma ur detta.
Jag hade ingen aning om vad
psykoterapin var när jag fick
erbjudandet.
Men som sagt griper
efter varje halmstrå
och går in med postivt tänk
(annars funkar det
absoluit inte såklart)
Och psykoterapeuten
ordnade kontakten med
fysioterapeuten.
Och vad jag arbetar med där,
eller där arbetar jag inte med det,
där försöker jag lära mig det.
Jag håller på att fylla upp
min verktygsväska där
För arbetet, det sker ju
på hemmaplan,
i min vardag, vardagsliv
- mitt liv helt enkelt
Att ändra på invanda beteenden,
sitt beteende mönster
är inte bara.
Definitivt inte.
Att bara förstå,
hjärnkapaciteten är
inte på topp så att säga.
När polletten väl börjar
singla ner, och jag börjar förstå
Själva begreppet,
vad det typ handlar om
och hur detta påverkar mig.
Jag skiner upp inombords,
jag förstår!
Och förstår i vilka situationer
det kan hända/ händer
i min vardag.
Då stöter jag på nästa problem
jag nu har ....
Minnet!
Så X anatal träffar har
gått åt till att förstå
och X antal träffar till
att generat erkänna :
"Ja just ja,
det var ju de vi pratade om
förra gången.
Och det handlar om både
psykoterapi och
fysioterapin.
Men sakta och säkert
har jag insett
att alla träffar med
med att bara
frächa upp minnet,
påminna försöka komma ihåg
blev eller är som en
pågående hjärntvätt
för helt plötsligt
finns tankarna
där i vardagen mitt
under pågående process
( med hjälp av terapeuterna)
har jag insett att
jag faktiskt först börjat
reflektera över mig
och situtationer
och sedan faktiskt börjat
bryta mönster.
Eller alltså
jag fattar att
det här är inte gjort
i en handvändning
och nej jag tror inte
att jag brutit ett mönster
bara för att jag lyckats
inse och avfärdat
det vanliga agerandet
vid ett par olika tillfällen.
men det har
i allfall inträffat
Och!
Jag har för det första
lagt märke till beteendet
och sedan avbrutit
det invanda mönstret
som jag i vad som blivit mitt
normala fall,
bara gjort utan att ens nottera.
Och det är jag stolt över,
ja jag är
stolt över mig själv
och tror på mig
och att jag inom sin tid
kommer ro det i land.
Igår var en sån dag.
Totalt urvattnad på
alla typer av energier
pga sömnlös natt.
Jag lyssnade på min kropp
och avböjde impulser
av alla måsten,
alla saker jag vill göra.
Jag plockade lite
vilade utan sömn en stund
det fanns inget annat att göra
än att accepetra
idag, är ingen bra dag
jag orkar ingenting
Och då får det vara så
Det hjälper ingenting att spä
på samvetet med allt
man kunnat göra
eller allt jag
borde och behöver göra
Nej det hjälper ingenting
jag gör så gott jag kan
och det räcker
Så när jag under
eftermiddagen/kvällningen
är ute med min
fyrbentaterapeut❤
Och vi kommer ner till sjön
Till en perfekt fin plats
i solen precis innan solen
ska gå vidare ner bakom
trädtopparna
Tänker jag för mig själv;
owaow, vilket härligt ställe
Ja det här ska jag komma ihåg
till en annan gång.
Nu har jag inget kaffe med
mig, inte hinner jag heller
jag måste ju vidare för att
se om jag hittar några fina stenar
eller annat vackert
naturmaterial att arbeta med
innan det hinner bli mörkt ute
😳
Vänta nu
(där kom reflektionen)
👉😶👈
🧚♀️-Du Fröken Wåström
Du har precis ingenting
INGENTING ALLS
att stressa vidare för
De där stenarna,
pinnarna, mossan
Är det ingen som dör av
om du inte plockar med nu,
det är ingen
(Ingen = jag själv)
som ska ha dem ikväll
-😈🙄 Ja men fast kingen
BEHÖVER en promenad
-🦹♀️😠 Öh, döh, jag vet att du
(dvs jag 🤪)är trög just nu,
men så dum i huvudet är jag inte
så jag ska lura mig till att
jag måste stressa vidare för
att kingen som
är löskopplad och kan
strosa runt som han vill
och därmed få sin motion
Behöver att jag därför
genast ska stressa vidare
Känner ni igen känslan ? 👆
Kanske inte just den konversationen.
Men den inre
Konversationen med sig själv.
Jag tror omöjligt att jag är ensam
om att på min ena axel
ha min alldeles egna
Värsta kritiker som för tillfället
Har tagit större delen av befälet
Även över den numera
undanskuffade &
nedtystade
superpower
"Jagboostarn"
som sitter på den andra axeln
Kalla dem vad ni vill
Jag menar
Iallafall den inre konversationen
med sig själv
Jag skriver inre
Men ska ärligt erkänna att den kan även
pågå som en yttre ...
Ni förstår vad jag menar va
Det är då man verkligen
hoppas att ingen hör en 🤪
Och det där tär på krafterna
När de först är i ständig
Konflikt med varann
Men blir inte bättre om
Kritikern får övertag heller
Men hon 🦹♀️
Ska och kommer tillbaka
endera dagen.
Antigen med
buller och bång.
Eller kanske småsmygandes
Pö om pö
det visar sig
Men när hon är tillbaka
bör Kritiker-anhängarna
passa sig
Jag har hört rykten om
Att hon är ivrig att taifatt
det hon missat under
dessa år 😉
Och just där
bröt jag mitt invanda beteende
Meeeeen för den skull
påstår jag inte att handlingen
var klar.
fortfarande "påckar"
det invanda beteendet
på och vill ha min uppmärksamhet
levererar
100 tankar om måsten
förstärker bittra smaken
med att
klicka på
4-10 rastlöshets känslor
ingen respons?
mer än nervöst
plock med kottarna alltså
Nej då kryddar vi ordentligt med
100kg ångest
för att få kroppen & själen tung
Den vill bara påminna om
hur dålig jag är eftersom jag
kunnat göra så mycket nytta
med den här tiden
Istället!!!
Mentalt tog jag
upp en sten och
slet ner den
kritiskt ettriga lilla damen
från min axel,
Kände i fickan efter
ett gammalt snöre
för att fästa henne med
hittar inget
utan tar ist fram
hund💩påse
stoppar i stenen
och damen
knyter resolut
hårdknut på hårdknut
tills ändarna är slut
tar sats och kastar
påsen så långt ut
jag kan att jag sträcker
mig i axeln på köpet
klappar händerna
mot varann för att få
bort all smuts och som en gest
för seger och nöjdhet!
Detta sker mentralt
(Vill jag bara understryka
efter min tidigare upplysning
om att den inre Konversationen
kan pågå i det "yttre")
efter att jag överbemannat
min hjärnas kok-ihop-gryta
med stress, dåligt samvete,
ångest och rastlöshet.
För jag,
jag bestämde mig för att sitta kvar
och göra några
meditations och andningsövningar
Även om Kingen
begrundade mig med viss
förviring;
-är det nu det
verkligen, verkligen slagit runt?
Så infann han sig ändå
snabbt intill min sida❣
🎼🎼🎼
Follow, follow the sun
And which way the wind blows
When this day is done
And which way the wind blows
When this day is done
Breath, breath in the air
Set your intentions
Dream with care
Set your intentions
Dream with care
Tomorrow is a new day for everyone
A brand new moon, brand new sun
🎼🎼🎼