Part XI
Självklart var det inte
något som adderades
på plus-listan
att min nya arbetsledare
valde att inte vara
sanningsenlig.
Det skapade såklart
bristande förtrode
och extra oro.
För är det någon
på sin arbetsplats
man vill kunna lita på
så är det ju
arbetsledaren
anser jag alltså.
Man behöver inte se lika
på saker,
men förtroende....
Men som jag även
påpekade för
den nye arbetsledaren
är mina "höjda ögonbryn"
riktade mot
hur man
väljer att hantera
och agera efter en
sådan fråga....
Men egentligen,
i helheten
så har det blivit
"bara" en av delarna i
hela processen som
utspelats ...
Men det är
kanske ett naturligt
tillvägagångssätt
när man
för att rätt slätt
utan att förfina det,
prata mellan raderna
eller i gåtor
utöva sin makt för att
röja hinder på vägen
mot sina mål.
Hinder är lika med
människor/anställda
som har invändningar
om hur församlingen sköts,
eller mer
misssköts
genom att bl a.
Ignorera åtgärder,
inte genomföra processer
i rätt ordning,
ja och att följa
Kyrkoordningen
när man vill ?
Samt att man ifrågasätter
Församlingens
(eller vissa personers ?)
framtids visioner,
drömmar och...
...luftslott?
Jag menar,
såna vill man inte
ha i sitt lag eller hur ?
Eller åtminstone
ska de sitta
tysta och lugna
i båten
☆*☆**☆**☆*☆
Men för att fortsätta
på just den här punkten
jag påbörjat,
som jag nu alltså
väljer att offentligt
gå ut med eftersom
ingen är intresserad av
att gå till botten
med det på mitt jobb.
Jag var alltså
deltids sjukskriven
från slutet av februari
med stegvis upptrappning
Nu går jag på min
magkänsla,
även om jag
lärt mig en läxa,
att man kan
aldrig lita på någon.
Så upplevde jag aldrig
något tandagnissel,
irritation eller baktalande
på mina dåvarande
arbetskamrater,
trots att jag jobbade
mestadels på egen hand
redan då.
Men vid vissa tillfällen ,
när det behövdes
så var jag såklart med
de övriga kollegorna.
Hur jag jobbade
och varför,
upplevde jag
aldrig som någon
hade några ??? om,
de visste om min situation.
Således tänker jag
när denna fundering
tyckas uppstått
så handlar det om
de två sista som kom
in i gruppen i maj månad.
Och ja igen. Absolut!
De "sista två"
måste få ha den
funderingen och
upplevelsen,
och frågar man inte,
får man ingenting veta
eller hur...
Även om jag
ska fräscha upp
minnet på dessa
två personer
också snart.
Dock fastnar jag på
den som
föreläser/föreläst
om arbetsmiljö (?)
och dennes tillvägagångssätt
efter frågeställningen
angående favoritiserad,
jag vet inte vad jag
ska kalla det,
själva processen,
konflikt fanns det väl ingen
där och då i frågeställningen.
(eller vad vet jag
man lägger ju till
och drar ifrån som man vill😂)
Men sättet han går tillväga
skapar bevisligen
en konflikt.
Man tänker att denne ska sitta
opartisk på en neutral stol,
och ta reda på fakta,
hur ligger det till egentligen?...
Varför har frågeställningen
ens dykt upp?
vad stämmer och
vad stämmer inte?
För det kunde ju självklart
stämt och varit 100% rätt.
Men då behöver man
höra båda sidor
till en början kanske?
Så vidare funderar jag
jag vad denne person
baserade svaret på,
och hur han
kom fram till det.
Eftersom han väljer
att styrka två personers
frågeställning
som har 1,5 månads
behovsanställning
i trunken.
Har man gått igenom
ärdent i kyrkorådet,
och tillsammans
tagit beslutet;
Ja hon är favoritiserad
åtgärd krävs. ??
För enligt Kyrkoordningen
skall kyrkorådet
gemensamt fatta beslut,
sedan skall det lejas vidare
på kyrkoherden som
verkställer beslutet...
Hur i all fridens
namn hann de med
alla steg från
måndag till torsdag.?
Men ibland
kanske flitens lampa
lyser skarpare
än andra gånger.
Jag har inga belägg
Det enda jag hittar
om detta i
kyrkorådes prokoll
är en den här punkten👇
(kopierad ur kyrkorådsmöte
230822:)
§ 73 Kyrkoherdens rapporter
a/ Personalärenden
Kyrkogårdsföreståndaren har sagt upp sig och slutat, Inge Cederin blir föreståndare för alla byggnationer och fastigheter och Claudia Weber över park.
b/ Arbetsmiljö
c/ Fastigheter
Se punkt 7.
d/ Övrigt
Daniel har skrivit ett brev till kyrkorådet som lästes upp.
Ja, jag bubblar av frågor,
men jag bryter dem här,
för att återkomma
en annan dag och tid
Man kan säga att det
var ganska anstängt
mellan församlingen
och kyrkogården/
Begravningsverksamheten
hela våren.
Det var väl pga mig,
min sjukskrivning
och tjat om tydlighet 😂
Men trots påstötningar i
omgångar
från arbetsledaren
om att få hjälp
kom det tillslut
efter 1,5 månad
ut en annons
(för sent)
om säsongsanställning
(Nu måste jag bara tillföra
en sån här komisk parantes,
arbetsledaren ber om hjälp,
upprepade gånger,
tillslut som alltså tar
1,5 månader att få till
av kyrkoherden...
Men kyrkoherden
är snabb att tillbaka
dela ut arbetsvägran
till arbetsledaren
när kyrkoherden
säger att
de på begravningsverksamheten
(inte alla men en eller två?)
Ska åka ner och
sätta upp ett partytält
åt församlingens jippo.
Visst ska man samarbeta,
Men jag vet inte om
man har rätt att kräva
från församlingens sida att
begravningsverksamhetens
pengakassa ska stå för det ?
(lönen-vid arbetet)
Nej, självklart kan
man avsätta lönen från rätt konto.
Poängen är om
de kan kräva det ?
I vilket fall inte
när man har
precis har
nyplanterade blommor.
i juni 2023 när det
alltså var väldigt varmt.
Plus att personalen
varit lediga
en extra dag
pga midsommarafton.
Då behövs all personal
på sina egna platser för
att gå igenom blommor...
Och att resa ett partytält,
kan ingen speciell utbildning
behövas för?
snarare var
det kanske tvärtom att
det var "beneath them"?
Men att ta det beslutet;
att inte hjälpa,
och med förklaring varför,
ledde ändå
till en av punkterna
på listan-personangrepp
*Arbetsvägran
Märks det hur de gnuggat
ihop sina tankebulor för
att skapa denna lista?
Tillbaka till behovsanställning,
att dessa två ens började
uppstod alltså
pga personalbrist
vid för sen publicerad annons.
Att de inte blev anställda
mer än på behov
var pga att till start
ens se om det
skulle fungera.
För det fanns ju en
liten invändning varför
dessa två skulle
dela på 100% tjänst.
Jag behöver kanske
frächa upp deras
egna minne om hur de
löste att en av dem
över huvudtaget
klarade av ett
så fysiskt jobb
som som
kyrkogårdsarbetare innebär.
Det var pga att de två
skulle alltid arbeta i team
för en av dem är så
sopslut i kroppen
(Antagligen pga sjukdom)
Så denne kunde inte
göra några tunga
fysiska arbeten,
det skulle den andre göra
åt henne....
Så min fråga tillbaka
till dem som
hade frågeställningen
om att jag var särbehandlad,
vad kan man kalla er
lilla parentes för??
Frågar man inte
så vet man inte....
På riktigt,
så visste jag
såklart
om situationen,
och tänkte mer ,
jaja, man hjälps väl åt?
Men det kanske
beror på vem man är,
vad man heter,
och hur flitig
man är på
att smälla av
confettibomber
och smaska runt
med pompoms
åt församlingens drömmar ?
Jag låter sarkastisk
och dum,
kanske elak rent av.
Men det här är
bara mina tankar,
på det de skapat
och
"what goes around
Comes around"
Jag har ju försökt
reda ut och få svar...
så jag kan inte låta
bli när jag berättar
den här sagan,
eller parodin!?
