Hjääälp!!!
Behöver all ork och motivation jag kan få!!!
Känner mig lessen och oförståd.
Tanken pendlar...
Ska man man vara glad och nöjd?
Eller är jag bara jävligt grundlurad.
Det känns banne mig så,
men jag oroar väl mig bara i nödan?!
Men i morgon tar vi nya tag.
Då börjar ny kurs;
ADHD- Föräldrautbildning.
Känns bra att möta föräldrar i samma sitts,
men tre timmar lååång, känns långt!?
En kanna kaffe bara till mig!?
ibland bör man kanske oroa sig, om inte annat lyssna till sin intution.