Accepetra Mera
Hon frågade om
jag förstod
varför läkaren
förlängde
sjukskrivningen så långt/änge?
när svaret uteblev,
eftersom jag fortfarande
satt och funderade
vad jag skulle svara.
Gjorde hon det tydligt
och bra för mig
när hon ritade upp
människans behovstriangel
Du är här
säger hon och pekar på
Nivå ett och två,
du har varit upp på tre och nosat,
du blev väldigt trött efteråt
men du hade haft
en bra och trevlig stund.
Eftersom det uppstått
händelser och förändringar
i sådant du inte kan påverka
har du kommit
ner till nivå två igen,
Man alltså inte
strunta i att tillgodose
behoven för nivå 1,2,3
och börja tänka på Nivå 4.
Jag tror du
ska jobba vidare på
att tänka snälla tankar
om dig själv,
slänga bort piskan.
Lite av;
igår var en bra dag,
men idag är jag trött,
kanske så trött
att det är liggläge
större delen av dagen,
men då får det
vara så och
det är okej!
Ingen skuld eller piska,
utan accepetra läget.
Accepetra...
Ja det är ett ord
som börjar stå mig
upp i halsen.
Men det hänger kanske
ihop med
att jag vill
så gärna kunna säga
att jag gjort det.
För det ter sig som ett hjul,
jag accepterar,
försöker leva utefter
vad kroppen säger.
Men så kommer
de där stunderna
När jag upplever att
jag måste hävda min
rätt och förklara mig.
Vilket jag gör i stunden.
Men efteråt krachar jag,
och med kraschen
kommer osäkerheten.
Och helt plötsligt
vet jag inte vart
jag är i processen.
Men fortfarande
har jag har sådan
stark vilja
att få uppgradera
en våning i
återhämtningsfasen.
Att jag inbillar mig
att kan jag
bara uttala att jag
accepterat så är det lugnt
och när jag nu inte
kommit längre'
känner jag
ilska och frustration
Ni behöver inte
gulla med mig,
Men jag kan ärligt erkänna
att jag känner mig ifrågasatt
när jag under hela resan
uppdaterat bla.
mitt jobb/arbetsplats/
personalchef
om varje steg ,
varför vi levt i ett
vakum hela våren,
att jag har inte kunnat påverka
eller påskyndat
det mer än jag gjort.
Jag har bara försökt
hålla ut.
Näsan ovanför vattenytan
Men åter igen
Så gör jag mig tydligen
inte helt förstådd
När jag nu ser tillbaka
förstår jag varför jag
är där jag är idag.
Jag, precis som säkert
de allra flesta andra
som trampat in i
ett utmattningssyndrom,
förbannar man
sin styrka
i efterhand.
För den styrkan
som envist
reste mig upp
och fick mig
att traggla vidare
gång på gång
istället för att kapitulera
hissa vit flagg och
säga; enough is enough
eller som D säger;
Nu får det vara nog!!!
För något som
jag insett nu,
med flera år
av terapi i ryggsäcken
och en pågående
heltids sjukskrivning
som alltså
passerat ett års gränsen
är att för varje gång
jag reste mig
efter att fått
benen ikullslagna.
Om jag så till en
början bara borsta bort
gruset från skrubbsåren
och knalla vidare
fram till slutet när jag
kravlande upp på alla fyra
vidare upp tillstående och
tillslut sakta haltat mig
framåt i kampen om
att vägra ge upp
Att för var gång
jag åter reste mig efter
mina energiladdningar
grävde jag hålet;
"utmattningssyndrom"
djupare och djupare
och därmed svårare
och längre tid för mig
att ta mig upp ur hålet
dvs förlängde
återhämtandet
mer och mer för var gång.
Men vem förstår det
i sin totala sinnesförvirring?
Det finns såååå
mycket jag både läst och
fått sagt till mig nu
såhär i efterhand.
Som jag önskade att jag
fått långt, långt innan.
I det stadiet när jag fortfarande
hörde varningsklockorna
men ignorerade dem,
för jag är snart tillbaka
bara jag får ladda om,
det löser sig bara jag fått vila
då kan jag tänka klart,
ta nya tag
och "på det igen"
Jag med AdHd har
kört pyspunka och batteritorsk
så många ggr förut
så vad skulle
"denna gång"
skilja sig från
alla tidigare "tippor"?
Kanske hade jag
inte tagit till mig
allvaret ändå,
men kanske hade
något fastnat och slagit rot.
Om jag fått alla
typer av insatser
och hjälp redan
när jag sjukskrevs
för stress och
sedan depresion,
vidare när jag började yttra
att jag inte hängde
med när folk pratade,
att jag missförstod
gång på gång,
vart är felet?
Eller håller det på att
"slå runt" helt
i hjärnkontoret?
jag påtalde att jag
känner inte
igen mig själv
Samt att jag i samma veva
gång på gång sökte hjälp
för min onda vänsterhand.
Om alla de bitar 👆
varit samlade under
samma tak,
vilket det lite av är
med det digitala,
Men kanske läses
inte journaler
så noggrant eller
så brister kanske
kunskapen om vad
som kan hända med
kroppen när
hjärnan levt
med stresspåslag
under en lång tid
och tillslut kommit fram till
Zyntax error
Utmattningssyndrom
Jag skickades
bara hit och dit
mellan olika instanser
och ingen såg
något samband
eller hittade några "fel"
innan jag helt kört
mig själv fördärvet
med både
huvud och kropp.
När kroppen la av,
när jag inte längre
klarade av längre promenader
utan att inflammationer
blossade upp här och där,
släktes mitt sista hopp.
Tappade jag åter nappen,
Vad ska jag göra nu?
Hur ska jag försörja mig?
Jag är så korkad och trög'
så att plugga eller
lära mig något nytt
är uteslutet.
Jag vaggar runt med en kropp
som känns som om den har
konstant träningsvärk
ibland med någon
inflammation som bonus
jag äter mediciner
så jag kan snart
hopppa över ett mål mat
Men det är då!
Jag ska tänka
snälla tankar om mig själv
och min kropp
Och det fungerade
fram till nu för några
veckor sedan.
När jag helt plötsligt
Vaknade upp efter en helg och
Hade denna förb.🤬
"träningsvärk"
konstant utan att ens tagit
promenaderna under helgen.
Och alltså Inget annat fysiskt heller
de värsta dagarna
är värktabletter ett måste.
Och nej,
det finns absolut de som
har det 10 resor värre
Och med mkt starkare mediciner
Men tänk hur fel
det kan bli
När någon som från
start egentligen
är "kärnfrisk" och
Vid ganska god kondition
(Om jag får säga det själv 🤭
Men det där är farligt,
att skryta upp sig själv 😂)
Men lever för länge
med för stort stresspåslag...
Jag vet ingenting i dagsläget om
hur min framtid kommer te sig.
Jag försöker gilla läget och
låta det vara så
Även om både press och stress
Ständigt gör sig påmint på
ett eller annat sätt så
säger jag
🤚stopp
till allt som vill påkalla
om min uppmärksamhet .
Jag orkar inte just nu
Och det måste ni accepetra
Ibland får jag jag såklart
Hjälp med att avgöra
både vad jag kan
säga nej till
Och hjälpen att säga nej
Och all hjälp i dagsläget är 🫶
