I Think I Can See The Light

Jag funderar för mig själv
om det är så, att jag börjar se ljuset i tunneln?
Vågar helt klart inte ropa hej, 
för det är då man
trampar snett  och faller på målrakan.
Men jag skjuter inte under stolen med
att det vore underbart komma tillbaka.
 
Jag hade mina funderingar med att sova i torpet i helgen.
-Nej det tycker inte jag, det känns inte bra
-Ja men kan jag nu få ha min missär 
i min ensamhet grina och tycka hysteriskt 
synd om mig själv utan att någon behöver stå ut med det???
-Nej, usch tänk va kallt...
-Men jag eldar väl...
-Råa och läskiga sängkläder, usch!!!
-Fast jag tar med mig sovsäcken och den ska stå pall
till 10-15 minus!!! =D
-Men vadå, då är det ju inte missär längre,
då kan du ju lika gärna vara hemma =P
 
Vissa är utan tvekan experter på att vända allt tillbaka mot
mig själv =/
 
Jag blev hemma, för jag fick underbaraste sällskapet ♥
konstaterade i lite halvpanik i fredags att detta
var första hela helgen jag var barnfri på 6 veckor,
och första helgen som jag då skulle spendera helt solo
sedan i somras, jag erkänner , lite panik faktiskt =/
 
Fredagskvällen löste sig med filmsällskap
 
-Hojta till om du vill ha sällkskap så kommer jag...
-Ja, Nej , eller mja kanske, äh kom hit en sväng ^^
 
Fröken ambivalent var i farten ^^
 
Alltså jag känner mig sååå listig,
eller är det helt enkelt åldersnoja??
Lyssnade på en lista på Hertigens spoty,
fastnade på en låt
( brukar ju inte direkt jubla över hans musik,
men den har svängt över mot det bätttre =D   )
 
Det bästa med detta var att han....
-Mamma???
-Jopp
-Lyssnar du på min lista????
-Imponerad?
-Mo-hahahahaha, mamma! hahahaha....
 
Han tyckte alltså det vare så kul
att han t om glömde av sig att jag skakade rumpa ^^
 
 
Taktiskt!....
Nu tänker jag köra järnet på det här tills han kommer på mig =P
 
 
Fast besluten att prova det här med att röra sig så
mår man bättre och blir piggare....
Insåg att idag plockade jag fram envisheten på fel ställe
som gav mig f** på att ta en bit genom skogen
det skymde när jag sprang in och ...
...var rätt mörkt innan jag kommit ut ^^
Jag är inte (där och då) rädd för mörkret och att vara i skogen
men för att vara en tjej med klena vrister 
som trampar snett vart och varannat steg så förstår ni ju...
 
Men!! Inte Ett ett enda snesteg eller nedtramp i något blött hål
under hela skogsbiten!!!
Det var jag tvungen att berömma mig själv för =P ; )
Insåg även där i mörkret att det är ju något sånt typ
av lopp som jag skulle vilja lägga in på listan till nästa mål,
funderade om det krävs en vin kväll 
med MASSOR av vin =P 
Sen är vi anmälda , det fixar jag.
 
Nu har jag fått den briljanta idéen helt nykter,
men jag tror jag måste se till att brudarna är
lite (eller mycket?) "fnissiga" för att få med dem =)
 
En av dem konstaterade att hon skulle börja 
lämna plånboken hemma vid nästa träff
så vi inte anmäler oss till något "tok" ^^
 
 
Det går inte snabbt, men det går =)