Stolt ADHD Mamma...

...Jag är ju så envis, dum och kör mitt eget race.

ÄNDÅ!!!
Tycks de aldrig bli som jag vill.
Ser jag ut som nått slags övergångsställ?

Vissa kan anförtro sig saker till mig, hur det upplevt
vissa saker, hur de uppoffrat sååå mycket för andra,
så kommer de till mig,
och fullkomligt trampar över mig,
inte den minsta tanke i vad de tidigare sagt att de varit med om...
...Nä för nu kan de ju ta sin revansch!!!
"Henne tar vi" hon kommer ändå inte ha mycket att säga till om.
Henne kan vi köra över, bestämma över, göra som vi vill med.
Det stööööör mig så in i...

Och bara som en upplysning,
I´ts dont work any more...

Ständiga utvecklingen med mig själv.
Man nystar och drar, för mycket i bland
men det ständiga sökandet gör mig galen
jag måste ner till botten och gröpa runt,
för att känna lugnet?
Påvägen lär jag mig nya saker hela tiden, vissa saker skrämmer mig.
De är så tvärs i mot var jag säger hela tiden.
Men jag säger väl dem för att intala mig själv!?

En sak är, att jag söker bekräftelse!!! =/
Som jag hela tiden sagt att jag inte gjort!
Minsann inte jag inte!!!
jo tjena tjena.
Och mitt sätt att få bekräftelsen är att vara snäll,
hjälpa till och gör "snälla saker".

Men de slår ju alltid tillbaka genom att man bli lätt den
"utnyttjade", snälla som alltid ställer upp =P
Som förväntas göra saker som alla andra vill...



*~~*~~`♥`~~*~~*~~~´♥´~~~*~~*~~´♥´~~*~~*

Efter skolmötet i tisdags hade jag sällskap med M ut,
varpå hon påpekar att vi hade sån fin kyrka.

-Ja men visst är de, har alltid sagt att ska jag gifta mig
så kommer de bli i den.
(Hon er min uppgivna blick!?)
-Men du, det här kommer ta slut en dag,
de finns en ende på den,
och då kommer du kunna sattsa på dig & kärleken!
-Tror du?, Ja jag hoppas det.
Men de läska är att man vet att Hertigen INTE är den FÖRSTA
och INTE den SISTA!
Varför händer det aldrig nå.
Varför måste det vara så svår kämpat!?

-Men så får du inte tänka.
Du kommer aldrig kunna ändra på andra och på en hel skola.
Du måste sattsa och strida för din son annars går du snart in i väggen.


Undra jag om de var den väggen jag såg skymten av i veckan!!!
Skit va slut jag var/är än.

Det är såå svårt att lyssna på kroppen,
men kör ju slut på allt till man som sagt stupar,
man återhämtar sig från "döa sork läget" sagta men säkert.
Men när den minsta lilla gnutta energi upplevs så
trampar jag jag i gång.
Energin är borta redan vid i gång trampningen,
men vi kör lite till, bara lite till...Puoff slut igen.
Vilar...Energin kommer lite igen... och så håller de på =(

Berättade för mina kollegor om tisdags eftermiddagen,
o hur jag nästan började smyga för männen i vita rockar
som kommer med krama om tröjan.
Så illa var det...
Sjukt jag är medveten, men fixar inte att göra något åt det.

*~~*~~`♥`~~*~~*~~~´♥´~~~*~~*~~´♥´~~*~~*

Nej ni, nu är de slut på att;
 Göra saker när andra vill
 För att andra vill
Lägga mina planer så de passar andra
Ändra mina planer så att de passar andra

....Ja iaf fram till i morgon bitt för nu hägrar sängen
och den kan inte lura mig på när jag väl bestämt mig för den =)

Puss å Natti