Ingen bra dag alls...
...Trött redan från start, trodde inte det var sant när klockan ringde.
Hade jag sovit alls?
Kunde tro att Hertingen sovit lika dåligt, fruktansvärt trött.
Och mitt tålamod?
Ho ho!!!
Det låg nog fortfarande och sov, mår dåligt av dessa "mornar"
Jobbet var ok, lugnt, men inte direkt så att man flödade idéer precis =(
Nej, det som fick bägaren att bli full, den sista droppen...
Det var det vanliga.
Skolan-Fritids...
Morfar kommer och ska hämta Hertingen...
-Näe, han är inte här, och har inte varit här idag!
Då var klockan alltså typ 16:15 och inte ett samtal inte en förfrågan
-det står att han ska vara här, ville bara kolla om han blev ledig...
Efter en timme hittade Morfar honom, men vad hade hänt om han inte hittat honom,
hur skulle de gå om jag inte hade mormor å morfar som hjälper mig??
Först var jag inte orolig...de är så likt honom,
men när vi hade kollat de vanligaste ställena började paniken komma,
det var ju mörkt, inga reflexer, han i sin värld- utan tids begrepp...
Jag är åter igen arg och lessen, ska det vara så här?
Ska jag betala för att han ska vara där om de inte ens noterar att han inte kommer?
Vems är ansvaret? Skolan? Fritids?
Rev upp kontaktboken, jo där stod klart och tydligt, Fritids idag!
SKa jag behöva gå i från mitt jobb, ta i mot honom och leda honom till korridoren brevid
för att jag ska kunna slappna av???
Tröstar mig själv i kväll...
Jag vet att detta inte är någon bra tröst, men gott är de;)
Nej jag önskar mig en varm kram, någon som säger det här fixar vi tillsammans!!!
Men som sagt är så tacksam för er alla som finns runt om mig och barnen
som hjälper mig, som stöttar...
Tack för att ni finns!!!